Gotlands socknar

Kartan

Sprogre tillhörde fram till år 1940 Eksta pastorat, mellan åren 1941 och 1961 Hablingbo pastorat och  från år 1962 Klinte pastorat.

Sproge är en mindre socken på Gotlands västkust med en ganska lång strand, ehuru denna helt saknar bebyggelse. Även det ett par kilometer breda bältet innanför stranden är en ödslig och övergiven trakt av sand- eller grusmark, ofta mycket rik på stenblock. Mitt i socknen i nord-sydlig riktning utbreder sig ett sandområde i samband med Litorinagrusvallen, vilken landsvägen i sin tur följer och där kyrkan en gång byggdes. Även i norra sockendelen överväger sandjorden, men trakten öster om stora landsvägen upptages till väsentlig grad av gamla myrmarker (Mällingsmyr och Mästarmyr). Litorinavallen ligger 17 m. över Östersjön och hela området väster därom lägre. Socknens ytvidd, 2420 har, består till 27 % av åker, ungefär lika mycket ofruktbar mark och cm 33 % skog. I närheten av södra sockengränsen låg det gamla utloppet från Mästarmyr, nu sedan utdikning 1902 kanaliserat och med delvis ändrad sträckning. Här lågo fordom åtskilliga vattenkvarnar m. m.

Den gamla gårdsbebyggelsen låg någon kilometer väster om och parallellt med stora landsvägen i en sträcka med c:a 15 hemman från Snoder i söder till Norrgårde. Ett par gårdar lågo österut på "näset" mellan de ursprungliga myrarna. Snoder var en storgård och uppgavs år 1653 ha 110 tunnland åker och äng. Vid Urgude har en runsten (nu i museum) suttit inmurad i väggen med inhuggen text: "Petar Yfirgudarfa hann lit gera dissan mur ok stuvona ok bade sendr lyftad a torsdaghinom fyri Katrinomesso... (år 1514)". Stenen hugfäster alltså minnet av ett husbygge av trä med spismur av sten, som stod färdigt hösten 1514.

Socknen inrymmer nu ett 40-tal jordbruk jämte c:a 20 lägenheter. Gamla mantalen voro 6 1/2. Sproge är en ren jord brukssocken och har som sådan fått vidkännas stor folkminskning. År 1872 hade socknen över 400 invånare och har sedan den tiden minskat med 44 %, en t.o.m. för Gotlands landsbygd betänklig siffra.

Sprogetrakten har att uppvisa många fasta fornlämningar. Bronsålderskummel finnas t. o. m. i de nu ödsliga strandskogarna i väster, men i stort sett synes fornbebyggelsen ligga i närheten av den nuvarande bygden. Minnen från olika perioder ligga sida vid sida. Ett gravfält med omkr. 60 högar ligger sydost om Lindarve jämte en domarring. Ett annat gravfält ligger nära Kruse. Ett tiotal skeppssättningar äro kända här, därav flera nära gränsen till Levide (Braidfloar). Kämpgravar (husgrunder) ligga även strödda flerstädes; det största antalet ligger dock öster om kyrkan, där enbart i Solängar strax norr om myren ett tiotal kämpgravar med tillhörande väg finnas. Här påträffas också gravar och slipblock. Sproge kyrka byggdes omkring 1200, tornet något senare (1250). Den har vackra proportioner med sin lilla absid i öster och det kraftiga tornet i väster. Tyvärr vanställdes kyrkan delvis 1839, då nya stora fönster uppbrötos och valven i långhuset förstördes. Kyrkan har ett romanskt krucifix och en tronande madonnabild från 1200-talets slut (nu i museum). Altartavlan av sandsten har årtalet 1669. Sex runstenar ha funnits i kyrkan, av vilka en med vackra ornament införts till museet i Visby. Som exempel må en runinskrift anföras: "Botvidr i Snodu lit giara hvalf yfir sinn fadur ok modur. Nade Gud daira sial elifa, sum hiar hvilas undir. Audvaldr Gauti giardi hvalf".
 

ur "Gotlands Läns Bebyggelse 1956"